User Online: 1 | Timeout: 11:38Uhr ⟳ | Ihre Anmerkungen | Verein (VfÖ) | Info | Auswahl | Logout | AAA  Mobil →
BNELIT - Datenbank zu Bildung für nachhaltige Entwicklung: wissenschaftliche Literatur und Materialien
Bildung für nachhaltige Entwicklung: wiss. Literatur und Materialien (BNELIT)
Datensätze des Ergebnisses:
Suche: Auswahl zeigen
Treffer:1
Sortierungen
1. Verfasserwerk
(Korrektur)Anmerkung zu einem Objekt von BNE-LITERATUR per email Dieses Objekt in Ihre Merkliste aufnehmen (Cookies erlauben!) in den Download Korb (max. 50)!
Verfasser/-in:
Hauptsachtitel:
Naturvetenskaplig utbildning för hållbar utveckling?
Untertitel/Zusätze:
En longitudinell studie av hur studenter på grundskollärarprogrammet utvecklar för miljöundervisning relevanta kunskaper i naturkunskap.
Erscheinungsort:
Göteborg
Erscheinungsjahr:
Hochschulschriftenvermerk:
Zugl.: Göteborg, Univ., Diss., 2003
ISBN:
9173464511
 
9789173464512
Kurzinfo:
Abstract

In this study the concept of sustainable development is discussed and what contribution a science teacher can make. Some scientific concepts relevant for environmental education are defined. To understand the concepts mean to be able to explain phenomena and to be able to use the conceptions as tools when discussing complex environmental issues. The ability to discuss complex issues is discussed.

The aims of study were to study how student teachers in a programme oriented towards science for the first seven years in school develop scientific understanding and ability to discuss complex issues. Another aim was to relate the students′ experience of their own learning and the teaching to what they learn.

Data were collected mainly by questionnaires and interviews. The whole student group answered questionnaires three times and about 15 students were interviewed three times. In the questionnaires the students answered questions about some ecological concepts. Their knowledge about causes and consequences of two global environmental issues were tested. They drew concept maps illustrating how complex they look upon an issue. In the interviews the students were asked about the teaching and their learning. They discussed a complex issue dealing with weather or not it is ethical to use surplus heat from a crematorium in the far heating system. The teachers were asked about the courses and about the students′ learning.

Several learning projects could be identified. All the students had the intention to become teachers for young pupils. Parallel to this they wanted to pass the exams and to understand. Depending on the learning projects the students interpreted both the questions they were asked and the relevance of the contents in the science courses. This could explain why a majority of the students did not develop understanding of the investigated concepts. Most students did not use much science as a tool for decision-making when discussing the complex issue. There was a discrepancy between the students' learning projects and the teachers' learning projects for the students. When the students experienced this gap they went into rote learning to pass the exams. Those students whose learning project was to understand developed a better scientific understanding.
Inhaltsverzeichnis :
FÖRORD

1. INLEDNING

1.1 Min egen bakgrund
1.2 Ämnesdidaktik
1.3 Syfte
1.4 Avhandlingens uppläggning

2. MILJÖ OCH MILJÖUNDERVISNING

2.1 Miljö, miljöproblem och hållbar utveckling
2.2 Internationella och nationella styrinstrument
2.3 Varför man ska lära sig naturvetenskap i skolan
2.4 Miljöundervisning
2.5 Miljöundervisningens komponenter
2.6 Sammanfattning av kapitel 2

3. INNEHÅLL OCH UPPLÄGGNING AV DE NATURORIENTERANDE DELARNA AV GRUNDSKOLLÄRARPROGRAMMET MA/NO 1-7.

3.1 Innehåll och uppläggning av utbildningsprogrammet
3.2 PBL - Problembaserat lärande
3.3 NO1 - studenternas första naturorienterande kurs
3.4 Termin fyra och fem. NO2.
3.5 Sammanfattning av miljöinnehållet i utbildningen

4. PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE OCH STUDIER

4.1 Olika lärandeperspektiv
4.2 Individuellt perspektiv
4.3 Kritik mot det individuella perspektivet
4.4 Det sociokulturella perspektivet
4.5 En länk mellan perspektiven
4.6 Olika aspekter på situerat lärande
4.7 Kultur och diskurs
4.8 Kontext, intentionellt lärande och inlärningsprojekt
4.9 Kommentar
4.10 Några studier om lärarstudenter och lärarutbildning

5. FORSKNING OM FÖRSTÅELSE AV NATURVETENSKAPLIGA BEGREPP OCH KOMPLEXA FRÅGOR

5.1 Naturvetenskaplig begreppsförståelse
5.2 Komplext resonemang
5.3 Förmåga till komplext resonemang i undersökningar som ingår i "Tillståndet i världen"
5.4 Ytterligare några undersökningar som belyser komplext resonemang
5.5 Sammanfattning

6. PROBLEMSTÄLLNINGAR

7. METOD OCH GENOMFÖRANDE

7.1 Longitudinell studie
7.2 Undersökningsgrupp
7.3 Instrument och datainsamling
7.4 Genomförande
7.5 Sammanställning av det empiriska materialet
7.6 Analys utifrån forskningsfrågorna
7.7 Kvalitetskriterier
7.8 Formalia

8. STUDENTERNAS INTENTIONER MED UTBILDNINGEN

8.1 Studenternas och lärarnas intentioner med utbildningen kan vara olika
8.2 Gruppens syn på naturvetenskapliga modeller - en följd av deras intention med utbildningen?
8.3 Alla studenterna har ett övergripande inlärningsprojekt: Att bli lärare för yngre elever
8.4 Andra inlärningsprojekt
8.5 Hur vet studenterna vad en lärare behöver kunna?
8.6 Lärarnas inlärningsprojekt för studenterna
8.7 Sammanfattning

9. HUR STUDENTERNA UPPFATTAR UTBILDNINGEN OCH SITT LÄRANDE I DE NATURORIENTERANDE KURSERNA NO1 OCH NO2.

9.1 NO1-kursen
9.2 NO2-kursen
9.3 Miljöinslag i NO2
9.4 Vad säger lärarna?

10. RESULTAT AV ENKÄTUNDERSÖKNINGEN – EKOLOGISKA BEGREPP.

10.1 Fotosyntes
10.2 Respiration
10.3 Nedbrytning
10.4 Förbränning
10.5 Sammanfattande resultat
10.6 Diskussion av kategorisering

11. FÖRDJUPAD BESKRIVNING AV NÅGRA STUDENTERS BEGREPPSUPPFATTNING

11.1 Lisa: Enkätsvaren speglar inte hennes förståelse
11.2 Jenny: Låser sitt tänkande för att producera rätt svar
11.3 Malin: Varför tappar hon kunnandet om fotosyntesen?
11.4 Linda: Hur ska hon få ihop delarna till en helhet?
11.5 Mattias: Utveckling av beständigt kunnande
11.6 Sammanfattning av fallbeskrivningarna
11.7 Modell av kemisk reaktion
11.8 Energibegreppet – var går gränsen för vad som är materia?
11.9 Situerat lärande – kan det generaliseras?
11.10 Cue-seekers
11.11 Diskussion om vad som händer i ett slutet ekosystem om betingelserna ändras
11.12 Sammanfattning av resultaten av begreppsförståelse

12. HUR STUDENTERNAS KOMPLEXA RESONEMANG KOMMER TILL UTTRYCK I ENKÄTERNA

12.1 Resultat fråga 1-12
12.2 Att kunna förklara växthuseffekten
12.3 Att inkludera flera ämnesområden i en fråga
12.4 Sammanfattning

13. HUR STUDENTERNA RESONERAR OM TIDNINGSARTIKELN OM KREMATORIET

13.1 Presentation av tidningsartikel om värmeåtervinning vid ett krematorium
13.2 Några exempel på hur studenterna diskuterar när de kommenterar artikeln
13.3 Återkommande teman
13.4 Bemötande av mina naturvetenskapliga argument
13.5 Religion och syn på präster
13.6 Flera ämnesområden
13.7 Sammanfattning och diskussion

14. BESKRIVNING AV NÅGRA STUDENTERS LÄRANDE OCH INLÄRNINGSPROJEKT

14.1 Lindas inlärningsprojekt är tydligt: Hon vill bli lärare
14.2 David bedömer kurserna efter hur han tror barn tar till sig innehållet
14.4 Jenny vill klara tentorna
14.5 Mattias vill verkligen förstå men inom ramen för det övergripande inlärningsprojektet att bli lärare
14.6 Karin vill bli en lärare som låter eleverna lära på sitt eget sätt
14.7 Sammanfattning

15. DISKUSSION

15.1 Diskussion av resultaten
15.2 Metoddiskussion
15.3 Kvalitetskriterier
15.4 Teoretisk diskussion
15.4 Implikationer för utbildning
15.4 Naturvetenskaplig utbildning för hållbar utveckling?

16 SUMMARY.

16.1 Background and aims
16.2 Framework
16.3 Research questions
16.4 Methods and samples
16.5 Results
16.6 Discussion

17. REFERENSER

BILAGOR
Original-Quelle (URL):
Datum des Zugriffs:
12.02.2019